Kommunikation och Ledarskap

Att kommunicera kan låta enkelt, men vilka av oss har inte upprepade gånger råkat ut för missförstånd på grund av att något gått fel – i just kommunikationen? Orsakerna kan vara många. För en organisation riskerar det att bli ordentligt kännbart. Om en ledning misslyckas med sin kommunikation, i samband med en kris eller en förändring, så kommer konsekvenserna inte att låta vänta på sig.  Vid kris och förändring sätts det egna ledarskapet i fokus.

En kris eller en organisationsförändring är komplexa händelser, där kommunikation och ledarskap är avgörande verktyg för en framgångsrik utgång. En misslyckad krishantering eller förändringsprocess kan kosta dyrt. På spel står organisationens anseende och förtroendekapital, som byggts upp mot intressenter, marknad och övrig omvärld.

En kris medför ofta förändring.  Förändring är nödvändigt för en framgångsrik verksamhetsutveckling. Det handlar om att stå sig stark mot konkurrenter och att vara attraktiv som arbetsgivare. Det handlar om att anpassa verksamheten till en omvärld i ständig förändring.

Den här webbsidan handlar om kommunikation och ledarskap, kopplat till komplexiteten av en kris eller en förändringsprocess. Syftet är att belysa och vidga kunskapsfält utifrån olika erfarenheter, teorier och vetenskapligt framtagna kunskaper. Här kommer olika akademiska discipliner att beröras. Komplexiteten sätter fokus på vikten av tvärvetenskaplig forskning. Förhoppningsvis uppstår reflektioner som leder till nya spännande insikter och tankegångar.

Vid pennan

Madeleine Norell
Madeleine Norell, kommunikationsspecialist och projektledare

/ Madeleine Norell

Journalisten – en vass jägare i samhällsnyttans tjänst

Upplevelsen av att vara ett ”lovligt byte”, när mediedrevet sätter fart, är inget att önska sin värsta fiende.  En upplevelse som kräver sin sinnesnärvaro och ett starkt psyke.  Ett drev är en massiv våg av negativ uppmärksamhet. Bakom drevet står i regel en professionell kår av journalister. En jägarkår i samhällets tjänst, med uppdrag att förmedla händelser av samhällsnytta. Den digitaliserade nyhetsvärlden medför att ett händelseförlopp kan accelerera extremt snabbt. Journalister finns ute på nätet dygnet runt.

Var och en av oss kan välja hur vi ser på journalister, i deras sökande på sanningen. Viktigt att ta med sig är, att vid ett krisläge spelar de och våra medier – TV, Internet, dags- och kvällspress – en betydande roll.  Våra journalisters har som uppgift att gräva fram och granska olika problematiska händelser i samhället och informera oss – allmänheten – om dessa.  Medierna i sig är viktiga förmedlare av erfarenheter av kriser.  De är också den viktigaste informationsvägen till allmänheten för myndigheter och organisationer, som hanterar den uppkomna krisen. Medierna verkar genom sina journalister i samhällsnyttans tjänst, samtidigt har de makten att i viss mån påverka utvecklingen och hanteringen av krishändelser, genom hur de inriktar sin rapportering. I de flesta fall avgör de också när en händelse ska ses som en kris. För de utsatta kan upplevelsen bli snarlik en jakt, där de själva ser sig vara villebrådet. Och mediedreven går, ofta uppbackade av allmänheten genom sociala medier. Känslan kan lätt liknas en mobb från vilda västerns dagar.  I värnandet av ett rättssamhälle värd en demokrati, spelar våra journalister en ytterst viktig roll, men jag kan se att vi har alla att vinna på och ta ansvar för att en god etisk balans hålls i jakten på sanningen. Fortsätt läsa ”Journalisten – en vass jägare i samhällsnyttans tjänst”

Mediekontakter – ett serviceyrke av avgörande betydelse

När det börjar blåsa upp till kris väntar tuffa tider. Den digitaliserade nyhetsvärlden har möjliggjort ett mycket snabbt och krävande händelseförlopp. En ledning med inställningen ”Det händer inte oss” riskerar att få en dyrköpt läxa. I stället gäller det att vara mentalt förberedd för att kunna ha sinnesnärvaro och hålla huvudet kallt. Det gäller att kunna agera lugnt och rationellt, med god insikt om att uppmärksamheten från media till övervägande del kommer att vara massiv och negativ. Förmågan hos en krisledning att kunna fokusera och prioritera kommer att sättas hårt på prov.

Elisabeth Tarras-Wahlberg, en av mina stora förebilder inom kommunikation, skriver bland annat i sin bok ”Journalister är också människor”:

– Att arbeta med mediekontakter är ett serviceyrke som kräver diplomatiska talanger.

Fortsätt läsa ”Mediekontakter – ett serviceyrke av avgörande betydelse”

Från auktoritetshierarkiskt ledarskap till agilt självledarskap – är det möjligt?

Från industrialismens auktoritetshierarkiska ledarskap vid 1900-talets början, till ett 2000-tal med organisationer uppbyggda kring självledarskap, är det möjligt?

En av de första att betona organisationen som ett socialt system var ingenjören och forskaren inom företagsadministration – Henri Fayol (1841-1925). Det ledde till att begrepp som ledarskap och human resource management kom att bli centrala. Fayol menade på att enighet och harmoni bland de anställda var viktiga egenskaper för att få en organisation att fungera mer problemfritt. Redan då beskrev han ledarens ansvarsområden som organisering, planering, samordning, order och kontroll. Fayol såg på organisationen som ett statiskt och hierarkiskt system. Det här var i början på 1900-talet, under samma era som ingenjören Frederick W. Taylor blev känd för The Principles of Scientific Management. Ett system där ledningen definierade de arbetsuppgifter arbetarna skulle utföra och hur de skulle utföras. Taylors idé innebar att kontrollen över arbetsuppgifterna flyttades från de anställda till ledningen. I centrum stod effektivitet och rationalitet.

År 2020 arbetar många företag fortfarande efter både Fayols och Taylors idéer. Hur insiktsfulla och medvetna ledningarna är om det kan jag inte svara på, men världen ser väldigt annorlunda ut idag än vid industrialismens början och Taylorismens intåg. Digitaliseringens framväxt och utveckling har helt förändrat den värld våra företag och organisationer verkar i idag. Fayols enighet och harmoni har bytts ut mot mångfald och gruppdynamik, men begreppen Ledarskap och Human Resouce (HR) lever också kvar. I dag som avgörande verktyg för företag som vill vara bland de ca 40 % som kommer att finnas kvar om ca 10 år.

Fortsätt läsa ”Från auktoritetshierarkiskt ledarskap till agilt självledarskap – är det möjligt?”
%d bloggare gillar detta: